Viktökning uppstår när du konsumerar mer kalorier än du förbränner, vilket gör att kroppen lagrar överflödig energi i form av kroppsfett. I verkligheten är dock denna process betydligt mer komplicerad. Effektiv viktkontroll beror på en kombination av många olika faktorer som:

• Kost, mängden och typen av mat en person äter, liksom tidpunkten för måltider och storleken på portioner.
• Livsstil, en persons fysiska aktivitet, som att leva ett stillasittande liv kontra ett aktivt liv.
• Genetik, genetiska faktorer kan påverka aptiten, matval och energiomsättningen.
• Miljö, som familjevanor och socialt stöd.
• Fysiskt tillstånd, vissa sjukdomar kan försämra ämnesomsättningen eller begränsa fysisk aktivitet, vilket kan ha betydande konsekvenser för en persons totala kroppsvikt.

Gener spelar många viktiga roller när det gäller ämnesomsättning och viktkontroll. Enligt vissa forskare, kan genetiska faktorer utgöra upp till 70% av en persons totala känslighet för övervikt.
Betyder det att din vikt är genetiskt förutbestämd?
Absolut inte! Som du ser i listan ovan finns det många andra faktorer som har betydelse och ju mer du kan lära dig om och förstå dem, desto bättre kan du bli på att göra livsstils- och kostval för att modifiera eller motverka din genetiska benägenhet för viktuppgång.

Biologiska faktorer som påverkar kroppsvikt
Viktkontroll beror på ett flertal biologiska, psykologiska och metaboliska vägar som:

• Aptit och mättnad
• Matglädje och preferenser
• Matsmältning
• Fett- och glukosmetabolism, sockeromsättning
• Energiförbrukning

Var och en av dessa vägar finjusteras av ett stort antal olika gener och deras produkter. Därför är det ingen överraskning att forskare hittills har identifierat över etthundra gener associerade med kroppsvikt.
Baserat på dagens forskning kan följande livsstils- och kostförändringar hjälpa till med viktminskning och förhindra fetma:

• Regelbunden träning
• Äta en näringsbalanserad och kalorikontrollerad kost
• Att vara beslutsam och hålla sig till den valda kosten
• Medicinskt och psykologiskt stöd
• Att vara konsekvent med måltider och energiintag
• Äta långsamt
• Utesluta ohälsosamma mellanmål och skräpmat
• Ta, vid behov, hjälp av kosttillskott som påverkar insulinkänslighet, fettförbränning och inflammation.

Leptinberoende aptitkontroll
Leptin är ett viktigt hormon för aptit och viktkontroll som frigörs av fettvävnad. När fettdepåerna är tillräckliga, undertrycker leptin aptiten genom att stimulera produktionen av alfa-MSH.
Även om leptin undertrycker aptiten och stimulerar energiförbrukningen, är överskottsnivåer typiska vid övervikt på grund av ökad fettmassa. Överutsöndring av leptin kan ibland leda till ett tillstånd som kallas leptinresistens, ett tillstånd där leptin förlorar förmågan att korrekt reglera eller hämma matintaget.

Det finns några gener som är viktigare för hur leptinsignalering fungerar, vilket man kan ta reda på genom att göra en genanalys.
Andra gener och deras produkter, kan också hjälpa till att reglera aptiten, antingen genom att reglera frisättningen av leptin eller modifiera hur känslig hjärnan och kroppen är för dess signaleffekter.

Belöningsvägar
Känslan av den positiva belöning vi får genom att äta mat kan vara en kraftfull signal att äta och obalanser i hur detta system fungerar spelar en nyckelroll i en mängd olika ätstörningar.
En typ av serotoninreceptor spelar en särskilt viktig roll i denna väg genom att skapa en känsla av mättnad.
Andra gener hjälper till att producera proteiner med betydande effekter på aptit och ätbeteende.

Ghrelins roll
Till skillnad från leptin är ghrelin det primära hungerhormonet, som ansvarar för att stimulera aptiten. Specialiserade magceller producerar ghrelin när magen är tom, när magen sträcks ut, vilket händer efter att man ätit en hel måltid, hämmar produktionen av ghrelin.
Ghrelin färdas sedan till hjärnan, där den skickar en hungersignal till hypotalamus, som utlöser aptit och lusten att äta.
I likhet med fallet med leptin påverkar vissa gener aptiten genom att reglera ghrelinhalterna.

Ämnesomsättning och fettförbränning
Enkelt uttryckt uppstår viktökning när din ämnesomsättning förflyttas från att bränna fett till att lagra fett. En mängd olika hormoner och andra sammankopplade faktorer reglerar din ämnesomsättning ytterligare, vilket kan ge flera komplexa samband till denna grundläggande fettförbränningsekvation.

Till exempel kan glukosmetabolism,sockeromsättning, vara lika viktig som fettanvändning när det gäller vikthantering, eftersom kroppen också kan omvandla andra näringsämnen, som för mycket kolhydrater eller glukos, till fett. De flesta metaboliska hormoner har komplexa och oskiljaktiga roller i glukos och fettmetabolism.
Vi diskuterar några av de viktigaste faktorerna i avsnitten nedan.

Insulin
Insulin anses av många vara det primära metaboliska hormonet. Insulin verkar genom att signalera till kroppen att ta upp glukos från blodet, vilket hindrar kroppen från att bränna fett för energi istället.
Av detta skäl kan en ökad mängd insulin leda till en ökad lagring av fett i fettceller och spela en viktig roll i utvecklingen av fetma.

Leptin
Leptin är ett viktigt hormon som frigörs av fettceller. Normalt är leptin tänkt att minska aptiten och främja energiförbrukningen för att begränsa fettlagring. Överviktiga människor utvecklar ofta leptinresistens – ett tillstånd där leptin samlas i blodet men inte kan användas på ett korrekt sätt för fettförbränning.
Det finns med andra ord gener som påverkar aptiten via leptinsignalering i hjärnan och gener som påverkar viktkontrollen via de metaboliska effekterna av leptin i fettvävnaden och endokrina organ.

Adiponektin
Adiponektin är ännu ett viktigt signalprotein som produceras av fettceller. Det stimulerar fettförbränning, förbättrar insulinkänsligheten och skyddar till och med mot inflammation. Människor med fetma, diabetes och andra metabola störningar har ofta minskade adiponektinnivåer eller minskad känslighet för leptin.

Andra viktiga faktorer
Det sympatiska nervsystemet
Fettmetabolismen är beroende av korrekt kommunikation mellan nervsystemet och det hormonella endokrina systemet. Till exempel aktiveras det sympatiska nervsystemet (SNS) av neurotransmittorer (signalämnen) som noradrenalin, dopamin och andra katekolaminer, vilket i sin tur hjälper till att stimulera fettförbränning och öka den totala energiförbrukningen.

Vissa gener påverkar direkt aktiviteten hos det sympatiska nervsystemet och spelar därmed en nyckelroll i allmän metabolism och viktkontroll. Det är en av anledningarna till att det är svårt att gå ned i vikt när stressen ger ökad kortisolproduktion och därmed insulinresistens.

Värmeproduktion
Vår kropp bränner fett av två huvudorsaker, att producera energi och att producera värme. Ökad värmeproduktion kan därför indirekt stimulera viktminskning genom att öka hastighet med vilken kroppen tar upp fett.
Idag när vi vistas nästan hela dagen inomhus med en temperatur som håller sig mellan 20-23 grader, får vi ingen hjälp att de gener och processer som styr värmeproduktionen för att hålla oss varma.
Ett tips är att inte klä sig för varmt när du tar en promenad och på så sätt dra igång denna genetik för värmeproduktion.

Inflammation
Inflammation är en viktig och normal funktion i immunsystemet och är ett av de viktigaste sätten för kroppen att bekämpa bakterie- eller virusinfektioner och andra problem. Ökad eller på annat sätt onormala inflammationsnivåer kan negativt påverka många olika aspekter av fysisk och mental hälsa. Ny forskning har alltmer fokuserat på de potentiella kopplingarna mellan inflammation, fettinlagring och utveckling av fetma.
Ökad inflammation kan leda till viktuppgång och är kopplat till specifika gener.

Kostinteraktioner
Många av ovanstående gener kan också påverka kroppens metaboliska respons på olika näringsämnen och även olika typer av kost. Därför kan olika kostval (t.ex. ”Medelhavs” eller ”ketogen” kost) ha mycket olika effekter från person till person, beroende på dessa unika genetiska faktorer.

Medelhavskosten kan till exempel stimulera värmeproducerande proteiner och minska inflammation och interagerar således med generna som kontrollerar dessa vägar. På liknande sätt kan andra gener orsaka biverkningar som svar på kost som innehåller höga halter av mättat fett, medan människor med vissa andra varianter i reagera mer positivt på fettrik kost.

Slutligen
I verkligheten är ovanstående vägar utomordentligt komplexa och mycket sammanflätade med varandra, till exempel:

• Leptin och adiponektin kan interagera för att påverka insulinkänsligheten
• Leptin kan stimulera aktivitet i det sympatiska nervsystemet genom dess interaktioner med fettvävnad
• Sympatisk nervsystemaktivitet kan påverka produktionen av kroppsvärme
• Överdriven inflammation kan bidra både till leptinresistens och insulinresistens

Eftersom genetiska faktorer utgör upp till 70% av en persons totala känslighet för viktkontroll kan det vara till stor hjälp att ta reda på sina egna förutsättningar genom en genanalys.
Värt att kommentera är att vissa kosttillskott oavsett genetik kan hjälpa till att förbättra viktkontrollen. De jag främst rekommenderar är:

• Berberine
• Thermo-EFx
• N-Acetyl-cystein
• Protectzyme
• Probiotic Supreme DF

vitalmedicin.se
vitalakosttillskott.se