Vad gör kroppen med alla gifter?
Vår kropp är otrolig, om vi bara ger den rätt förutsättningar kan den avgifta sig själv.
Med allt som skrivs i media och alla så kallade goda råd förstår jag att det kan vara lockande att göra en avgiftning på fem dagar för att snabbt må bättre, när du är desperat efter förändring. I verkligheten måste vi ha en strategi som håller långsiktigt, om vi skall hjälpa kroppen att kontinuerligt göra sig av med gifter som bildas i vår kropp. Inte minst alla gifter vi får i oss från vår mat och miljö.
Tänk på att din kropp redan avgiftar, samtidigt som du läser denna text!
Det viktiga är att långsiktigt förstå hur du skall hjälpa din kropp att hantera alla dessa funktioner som detox-systemen utför.
Det går inte att mirakulöst städa kroppen på en vecka. Vad vi kan göra är att starta med en långsiktig omställning och därefter planera för hur vi bäst kan underhålla och stödja dessa funktioner som lever, njurar, matsmältningssystemet, lungorna, blodet och nästan alla celler i vår kropp utför dagligen. Du kan hjälpa kroppens naturliga avgiftningskanaler genom att äta rena produkter, lagade från grunden med bra livsmedel, hantera stress, sova, motionera/röra på dig, ta dagliga pauser, arbeta med djupandning, torrborsta huden, använda naturliga produkter på huden, svettas, dricka tillräckligt med rent vatten och så vidare. Det är dina DAGLIGA vanor som betyder mest. Ibland kan man dock hjälpa sig själv genom att bryta sämre vanor, som genom mitt omställningsschema, som ni hittar i en tidigare blogg.
Hur din kropp avgiftar – detoxar
Nr 1: Ditt matsmältningssystem
Vårt matsmältningssystem är otroligt och spelar en viktig roll inte bara när det gäller att smälta mat utan också hur väl vårt immunförsvar fungerar, samt hur väl det levererar näringsämnen till vårt blodomlopp. Forskning har visat att vår tarmflora påverkar vårt immunsystem, humör och beteende (från ADHD till depression), matintoleranser och övergripande inflammation i kroppen ,som kan leda till vissa kroniska sjukdomar. Att få tillräckligt med fiber från grönsaker och frukt hjälper kroppen att eliminera ämnen som tungmetaller, kemikalier, överskott av hormoner och så vidare. Ett väl fungerande mag – tarmsystem hjälper vår kropp att upprätthålla ett hälsosamt inre ekosystem, ett balanserat immunförsvar och ett jämnt upptag av alla de näringsämnen, som krävs för att övriga avgiftningssystem skall fungera.
Nr 2: Din hud
Vår hud skyddar oss från bakterier, virus och kemiska toxiner (gifter). Huden är vårt största organ. Väljer du att använda hudvårdsprodukter med konserveringsmedel, färgämnen och olika skadliga kemiska tillsatser, som ofta är ”godkända”, kommer du att belasta dina avgiftningssystem och riskera att dessa kemikalier över tid har en negativ effekt på din hälsa.
Nr 3: Ditt immunsystem
Vårt immunsystem är ett otroligt komplext system som består av celler, organ, hud, med en huvuduppgift – att oskadliggöra främmande ämnen och eliminera dessa från kroppen. Vårt blod, lymfsystem och alla celler är inblandade i vårt immunsystem, vilket gör det viktigt för oss att ha näringsämnen i vår kost som stöder vårt immunsystem, som nyckelaktörerna zink, B-vitaminer, A-, D-och C-vitaminer och olika antioxidanter.
Nr 4: Dina njurar
Våra njurar är oerhört viktiga och effektiva för att filtrera bort avfall och gifter i vårt system och ur vår kropp. De är också ansvariga för att hålla kroppen i balans, dvs. behålla elektrolyter som natrium när vi behöver dem och bli av med dem, om vi har överskott. Detta är en av anledningarna att det är mycket viktigt att dricka tillräckligt med vatten. Vatten är ett transportämne i vår kropp och hjälper oss att avlägsna gifter. Så drick rent vatten!
Nr 5: Din lever
Tänk på levern som ett filter, det hjälper vår kropp att metabolisera (omsätta) näringsämnen, eliminera skadliga kemikalier, tungmetaller, alkohol och droger. Det hjälper också till att bryta ner fetter och filtrera blod. Vår lever spelar en viktig roll i kolhydratmetabolismen (dvs. att hålla blodsockret stabilt) och fettmetabolismen. Levern omvandlar metaboliter (olika kemiska ämnen) till ”säkra” biprodukter som sedan utsöndras eller filtreras ut genom våra njurar. Obesprutade grönsaker och frukt är fulla med antioxidanter och näringsämnen hjälper till att stödja levern, rödbetor är till exempel en fantastisk grönska för att hjälpa levern att avgifta. Du kan lägga till den i nästan allt från smoothies, juicer till rotfruksgratäng!
Kosttillskott som stödjer levern och kan användas av alla är Lipoic Acid, Glutathione och Vital Clear.
Nr 6: Dina lungor och andningsorgan
Insidan av näsan är täckt av små fina hår, som kan fånga partiklar som damm eller smuts som vi andas in och stoppa dem från att nå lungorna. Slem som produceras av celler i ytskiktet i lungorna skyddar genom att fånga partiklar som kommit in och förhindra att de tränger djupare in.
Genom utandningsluften kan vi eliminera olika giftiga partiklar och gaser, men vi kan också få in mängder av olika skadliga ämnen från dålig luft i vår miljö.
Forskning har visat en överdödlighet i lungsjukdomar, hjärt – kärlsjukdomar och cancer om man bor i stadsmiljö. I en studie gjord i Köpenhamn, nu under nedstängningen i samband med coronapandemin, såg man en minskning i missfallsfrekvens och för tidig födelse hos gravida. Under samma period såg man i Köpenhamn en kraftig minskning av utsläpp från trafik och industri.
Med detta exempel ser man att belastningen på din kropp har betydelse för hur mycket den klarar att utsöndra.
Nr 7: Ditt lymfsystem
Lymfa (från det latinska ordet lympha som betyder ”kopplat till vatten) är vätska som cirkulerar i hela vår kropp, bokstavligen från topp till tå. Nyckelspelare som ingår i detta system är mjälte, tymus och körtlar. Lymfsystemet utgör en stor del av vår avgiftning, försvar och vårt immunsystem. Tänk på lymfsystemet som ett tätt nätverk av kapillärer (små blodkärl), kärl och hundratals lymfkörtlar som producerar lymfocyter (dvs. vita blodkroppar) som hjälper till att bekämpa allt från infektioner till skadliga celler i kroppen.
Tips: Torrborstning, massage, yoga och motion/träning är bra för att hålla igång transporten av lymfa.
Nr 8: Ditt hjärta och sinne
Vi vet alla hur en positiv miljö, gott sällskap, mindfulness (ett förhållningssätt som utvecklar uppmärksamhet, medvetenhet och medkänsla), kärlek, skratt, glädje och goda vänner får oss att må bättre och förbättra vår livskvalitet. Detta är lika viktigt som det fysiska. Kom ihåg att det bästa sättet att ta hand om din kropp är att stödja den på alla nivåer, från näring till vårt mentala – emotionella – välbefinnande.
Med denna blogg hoppas jag att du kan få verktyg att fortsätta att hjälpa kroppen i sitt dagliga arbete med att skydda dig från gifter, så väl från de som skapas i kroppen och de vi får i oss från vår miljö!
vitalmedicin.se
vitalakosttillskott.se
Referenser:
- Davila DR et al. (1996). Human T cells are highly sensitive to suppression of mitogenesis by polycyclic aromatic hydrocarbons and this effect is differentially reversed by alpha-naphthofl avone. Toxicology and Applied Pharmacology, 139(2):333–341.
- de Marco R et al. (2002). The impact of climate and traffic-related NO2 on the prevalence of asthma and allergic rhinitis in Italy. Clinical and Experimental Allergy, 32(10):1405–1412.
- De Rosa M et al. (2003). Traffic pollutants affect fertility in men. Human Reproduction, 18(5):1055–1061.
- Dellinger B et al. (2001). Role of free radicals in the toxicity of airborne fi ne particulate matter. Chemical Research in Toxicology, 14(10):1371–1377.
- Devouassoux G et al. (2002). Chemical constituents of diesel exhaust particles induce IL-4 production and histamine release by human basophils. Journal of Allergy and Clinical Immunology, 109(5):847–853.
- Gitte Hedermann, Paula L Hedley, Marie Baekvad
Hansen, Henrik Hjalgrim, Klaus Rostgaard, Porntiva Poorisrisak, Morten Breindahl, Mads Melbye, David Hougaard, Michael Christiansen, Ulrik Lausten-Thomsen; Changes in premature birth rates during the Danish nationwide COVID-19 lockdown: a nationwide register-based prevalence proportion study : doi: https://doi.org/10.1101/2020.05.22.20109793
Now accepted for publication in Archives of Disease in Childhood
