Histamin – reaktioner, hjärna, immunförsvar, magtarmfunktion

Histamin – allergiska reaktioner, din hjärna, ditt immunförsvar och magtarmfunktion

Vad är histamin?

Histamin är ett signalämne som ansvarar för några huvudfunktioner:

Kommunicerar meddelanden till din hjärna
Utlöser frisättning av magsyra för att hjälpa matsmältningen
Frisätts i samband med skada eller allergisk reaktion som en del av ditt immunsvar

Histamin är en viktig neurotransmitter (signalämne i hjärnan) och immunmeddelande ämne. Det är involverat i processer som involverar saltsyrasekretion för matsmältning, styr vattenreserver till viktiga områden i kroppen och den inflammatoriska responsen.

Histaminreceptorer finns över hela kroppen och har många viktiga funktioner inklusive:

Histamin H1-receptorer: Glatta muskel- och endotelceller som påverkar hud och blodkärl (Benadryl och Claritin blockerar aktiviteten hos dessa receptorer)
Histamin H2-receptorer: Celler i tarmen kontrollerar syrasekretion, buksmärta och illamående; i hjärtat påverkar denna hjärtfrekvens
Histamin H3-receptorer: Centrala nervsystemet som kontrollerar nerver, sömn, aptit och beteende
Histamin H4-receptorer: Thymus, tunntarmen, mjälte, kolon (tjocktarmen), benmärg och vita blodkroppar; inflammatoriskt svar

En av de viktigaste effekterna av histamin orsakar att blodkärlen sväller och utvidgas. När kroppen känner att den hotas kommer den att utsöndra högre mängder histamin. Detta gör att de vita blodkropparna snabbt kan röra sig genom blodströmmen och hitta det potentiella hotet eller infektionen. Detta är en viktig komponent för ett hälsosamt immunsvar.

När blir histamin ett problem?

När histaminnivåerna blir för höga eller när det inte kan brytas ned ordentligt kan det påverka dina normala kroppsfunktioner.

Som läkare är det absolut nödvändigt att förstå alla olika typer av unika hälsoproblem och metabola utmaningar. På biokemisk nivå kan vad som kan vara en supermat för en individ vara gift för en annan. Histaminintolerans är ett område där detta är fallet.

Histamin blir bara ett problem när vi har metabola störningar som inte gör att vi effektivt kan omsätta och använda histamin på rätt sätt. När histamin bildas bryts det ned av specifika enzymer. I det centrala nervsystemet metaboliseras det av hitamin N-metyltransferas (HNMT), medan det i matsmältningskanalen bryts ned av diamineoxidas (DAO).

Vad är histaminintolerans?

Histaminintolerans är inte en känslighet för histamin, utan en indikation på att du har bildat för mycket av det, i förhållande till vad du kan bryta ned.

Människor som inte kan metabolisera (använda, omsätta och bryta ned) histaminer effektivt måste begränsa sin konsumtion av många livsmedel som jag vanligtvis rekommenderar regelbundet. Om du har en histaminintolerans som konsumerar histaminrika livsmedel kan leda till kroniska hälsoproblem som allergier, astma, sinusproblem, eksem, kronisk smärta, menstruationsproblem och mycket mer.

Symtom på histaminintolerans:

Histamin är förknippat med vanliga allergiska svar och symtom. Många av dessa liknar dem från histaminintolerans.

Några vanliga reaktioner i samband med denna intolerans:

Huvudvärk eller migrän
Nästäppa eller bihåleproblem
Trötthet
Nässelfeber
Matsmältningsproblem
Oregelbunden menstruationscykel
Illamående
Kräkningar

I svårare fall av histaminintolerans kan du uppleva:

Magkramp
Vävnadsvullnad
Högt blodtryck
Oregelbunden hjärtrytm
Ångest
Svårigheter att reglera kroppstemperatur
Yrsel

Vad orsakar höga histaminnivåer?

Du producerar naturligtvis histamin tillsammans med enzymet diamine oxidase (DAO). DAO ansvarar för att bryta ned histamin som du får i dig från livsmedel.

Om du utvecklar en DAO-brist och inte kan bryta ned histamin, kan du utveckla en intolerans.

Minskad förmåga hos enzymer i levern att bryta ned överskotts histamin.

Din genetik avseende DAO produktion och NAT-enzymer, vilka bland annat bryter ned histamin. Individuella genvarianter kan göra det svårare eller lättare för dig att bilda och/eller bryta ned histamin och kan därför påverka utvecklingen av histaminintolerans.

Orsaker som kan påverka utvecklingen av histaminintolerans:

Läkemedel som blockerar DAO-funktioner eller förhindrar produktion (se lista nedan)
Magtarmstörningar som läckande tarmsyndrom och inflammatorisk tarmsjukdom
Histaminrika livsmedel som får DAO-enzymer att fungera felaktigt
Livsmedel som blockerar DAO-enzymer eller utlöser histaminfrisättning
Bakteriell överväxt i magtarmkanalen. Bakterier växer när mat inte smälts ordentligt, vilket orsakar överamin av histamin. Normala nivåer av DAO-enzymer kan inte bryta ner de ökade nivåerna av histamin i kroppen, vilket orsakar en reaktion.
Utmattade binjurar
Sömnbrist
Hormonöverskott, särskilt östrogen.
Stress och oro
Brist på näringsämnen

Läkemedel som negativt påverkar nivå och funktion av DAO-enzym:

Icke-steroida antiinflammatoriska läkemedel (ibuprofen, aspirin)
Antidepressiva (Cymbalta, Effexor, Prozac, Zoloft)
Immunmodulatorer (Humira, Enbrel, Plaquenil)
Antiarytmika (propanolol, metaprolol, Cardizem, Norvasc)
Antihistaminer (Allegra, Zyrtec, Benadryl)
Histamin (H2) -blockerare (Tagamet, Pepcid, Zantac)

Styra histaminnivåer med kosten

En hälsosam kost innehåller måttliga nivåer av histamin. Det finns dock vissa livsmedel med mycket histamin som kan utlösa inflammatoriska reaktioner och andra negativa symtom.

Histaminrika livsmedel är:

Alkohol och andra jästa drycker
Fermenterade livsmedel och mejeriprodukter, som yoghurt och surkål
Torkade frukter
Avokado
Äggplanta (aubergine)
Spenat
Bearbetat eller rökt kött
Skaldjur
Lagrad ost

Det finns också ett antal livsmedel som utlöser histaminfrisättning i kroppen:

Alkohol
Bananer
Tomater
Vetegroddar
Bönor
Papaya
Choklad
Citrusfrukter
Nötter, särskilt valnötter, cashewnötter och jordnötter
Färgämnen i maten och andra tillsatser

Livsmedel som blockerar DAO-produktion:

Alkohol
Svart te
Yerba mate te
Grönt te
Energidrycker

Mat att äta

Om du har en histaminintolerans kan det vara till hjälp och minska symtomen om du integrerar mat med lågt histamin innehåll i din kost. Det finns inget sådant som en histaminfri kost. Rådgör med en kostrådgivare innan du eliminerar mat från din kost.

Vissa livsmedel med lågt histamin:

Färskt kött och nyfångad fisk
Icke-citrusfrukter
Ägg
Glutenfria korn, såsom quinoa och ris
Kokosmjölk och mandelmjölk
Färska grönsaker utom tomater, avokado, spenat och aubergine
Matoljor, såsom olivolja

Naturliga vägar att minska histaminintolerans

Vissa naturliga ämnen som man kan ta som kosttillskott kan ha god effekt på histaminintolerans.

De mest effektiva och vetenskapligt visade kosttillskotten:

Aller-C (quercetin) (Vital Nutrients)

ALLER-C

Grape Seed Extract (Vital Nutrients)

Grape Seed Extract

Daosin
BCQ (Vital Nutrients) innehåller bromelain, curcumin och quercetin, vilka alla har goda effekter mot histaminintolerans.

BCQ

Butterbur
Astragalus Root Extract (Vital Nutrients)

Astragalus Root Extract

Det jag använder mest i min kliniska verksamhet och som gett bra effekter är framförallt Aller-C, Daosin, Grape Seed Extract och Astragalus. Att påverka magtarmfunktionen och läka eventuell ”läckande tarm” är mycket viktigt för att kontrollera och minska histaminintolerans över tid. Stress och obalanserade hormonnivåer har negativa effekter avseende vår förmåga att omsätta och bryta ned histamin. Det bör därför ingå i din strategi att minska histaminintolerans att hantera stress och dess effekter. Använd informationen ovan för att välja den kost som bäst passar dig för att minska belastningen av histamin. Vill du veta hur din genetik påverkar din förmåga att hantera histamin och dess effekter är du välkommen att höra av dig till:

vitalmedicin.se
vitalakosttillskott.se

Referenser

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/books/NBK27090/

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/9851930?dopt=Abstract

https://academic.oup.com/femsre/article/34/6/1037/592387

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/11944187

https://www.nature.com/articles/emm2017172

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3645001/

https://www.cell.com/immunity/fulltext/S1074-7613(08)00315-4

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3343118/

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/17490952

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3764846/