Din genetik din mottaglighet för Corona – Covid 19?
Individuella skillnader i din genetik kan förklara skillnaderna i mottaglighet för det nya coronaviruset och svårighetsgraden av sjukdomen det orsakar. Detta visar forskningen.
Den pågående coronaviruspandemin har vänt vår värld upp och ner. Sjukdomen känd som COVID-19 orsakas av infektioner från en ny typ av coronavirus som kallas SARS CoV-2. Coronaviruset är välkänt för att orsaka luftvägsinfektioner. Covid19 är en stam av coronavirus som nyligen har framkommit och vi befinner oss fortfarande i mycket tidiga stadier av att lära oss om mekanismer och effekter det har i människokroppen.
Vi har fortfarande en lång väg att gå för att förstå det komplexa samspelet mellan detta virus och vårt kollektiva och individuella immunsystem. Ändå har forskare redan identifierat ett antal potentiella genetiska faktorer som kan påverka en individs genetiska predisposition för luftvägsinfektioner, inklusive COVID-19.
Viruset som är ansvarigt för den nuvarande COVID-19-pandemin är en ny stam av coronavirus som forskare aldrig har stött på tidigare. Detta innebär att den genetiska forskningen på detta virus påbörjats under de senaste månaderna. Tyvärr innebär detta också att det för närvarande finns mycket få studier som har tittat på samspel mellan mänskliga gener och det nya Covid-19 viruset.
Eftersom forskare studerat andra virus i ”coronavirus-familjen” i många år och lärt sig mycket om de typiska egenskaperna hos coronavirus, hur det sprids och hur det kan orsaka olika symtom eller sjukdomar, kan denna information användas för att förstå och hantera den aktuella pandemin – även om denna forskning ursprungligen inte gjorts på Covid-19-stammen direkt!
Dessutom kan många av de enskilda symtomen förknippade med COVID-19 – till exempel ”cytokinstormar” och ”akut andningsbesvärssyndrom” (ARDS) – också orsakas av många andra vanliga sjukdomar. Detta innebär att det finns mycket befintlig medicinsk och vetenskaplig kunskap att använda för att förstå de enskilda symptomen på COVID-19 och de potentiella genetiska faktorer som är förknippade med dem.
Översikt över luftvägsinfektioner
Luftvägsinfektioner är sjukdomar som uppstår när infektiösa mikrober (som virus eller bakterier) invaderar andningsorganen. Dessa sjukdomar kan påverka luftvägarna, bihålorna, halsen eller lungorna. Det möjliga utbudet av symtom är mycket varierande, även om några av de vanligare inkluderar:
- Hosta
- Nysningar och en rinnande eller täppt näsa
- Ont i halsen
- Feber
- Huvudvärk
- Muskelsmärta
- Andfåddhet
- Trötthet
Luftvägsinfektioner delas vanligtvis in i två huvudkategorier:
Övre luftvägsinfektioner i näsa, hals, övre delen av luftvägarna och mellanörat.
Nedre luftvägsinfektioner i de nedre luftvägarna och lungorna.
De flesta övre luftvägsinfektioner – som förkylning – är milda och tenderar att gå över av sig själv. De flesta infektioner i nedre luftvägar har betydligt högre potential för allvarliga komplikationer jämfört med övre luftvägsinfektioner, och de är mycket mer benägna att kräva läkarvård och behandling. Exempelvis kan lägre luftvägsinfektioner orsaka sjukdomar som bronkit (inflammation i luftvägarna) och pneumoni (inflammation i lungorna).
De flesta luftvägsinfektioner orsakas av virus, inklusive influensa, rinovirus, adenovirus och corona virus. I vissa fall kan luftvägsinfektioner också orsakas av bakterier, som tuberkulos, legionella, pneumokocker och kikhosta. Luftvägsinfektioner orsakade av svamp är de minst vanliga av alla och är relativt sällsynta.
Ditt immunsystem skyddar dig
Ditt immunsystem letar ständigt efter virus och andra sjukdomsframkallande ämnen. När immunförsvaret upptäcker inkräktare ”går larmet” och resten av immunsystemet aktiveras och börjar bygga upp ett försvar. Ditt immunsystem kan till och med ”komma ihåg” virus som det träffat på tidigare, vilket gör att det kan döda det smittämnet innan det har chansen att göra dig sjuk. Det här ”minnet” är vad vi vanligtvis kallar ”immunitet” (som du vanligtvis får genom att du har blivit sjuk och ditt immunförsvar har ”lärt sig hur man kan bekämpa infektionen eller så har du fått det genom vaccination).
Immunsystemet har ett antal olika metoder för att skydda oss mot infektioner:
- Genom att direkt känna igen och döda virus och virusinfekterade celler. Detta är jobbet för speciella vita blodkroppar, till exempel cytotoxiska T celler, NK-celler (naturliga mördarceller) och en viss typ av celler som kallas makrofager.
- Genom att frigör signalmolekyler som kallas cytokiner (t.ex. Interferongamma, TNF-alfa, IL-2 och IL-6.
Dessa signalmolekyler ökar immunsvaret och “varnar” grannceller att det finns virus runtomkring. - Genom att tillverka antikroppar, som IgG (i blodet) eller IgA (i andningsorganen). Antikropparna ”taggar” (märker ut) virus så att andra celler kan känna igen dem, vilket gör att de lättare kan bryta ned inkräktarna. Antikroppar kan också neutralisera virus genom att förhindra dem från att komma in i celler och även genom att fästa virusen till vita blodkroppar, som sedan förstör och bryter ned dem.
Några av de vanligare riskfaktorerna för att få luftvägsinfektioner är:
- Kontakt med smittade personer
- Ålder, barn och äldre som i allmänhet är mer mottagliga för vissa typer av infektioner
- Dålig hygien, till exempel brist på handtvätt
- Ett försvagat immunsystem, till exempel hos personer med ett sänkt immunförsvar, undernäring, graviditet, diabetes, de som tar immunosuppressiv medicin (för att begränsa immunsystemets funktion)eller personer som utsätts för stress under en tid
- Exponering för miljögifter och olika retande ämnen som cigarettrök, luftföroreningar, damm och kemiska ångor
Översikt av COVID-19
”COVID-19” är det officiella namnet som ges till sjukdomen orsakad av SARS CoV-2-viruset.
Symtomen på COVID-19 uppträder vanligtvis mellan 2-14 dagar efter det att man utsatts för viruset. Symtomen kan variera ganska mycket från fall till fall, men inkluderar oftast feber, hosta, andnöd, huvudvärk, värk i ländrygg och muskler och en nedsatt lukt. En stor del av fallen med COVID-19 är milda eller till och med helt utan symtom.
För närvarande beräknar man att cirka 5% av de smittade personerna behöver sjukhusvård – men dessa siffror är fortfarande långt ifrån fastställda, och de justeras eller revideras ständigt eftersom läkare och folkhälsoforskare fortsätter att lära sig mer om sjukdomen.
COVID-19 kan påverka vissa grupper av människor på olika sätt. De vanligaste riskfaktorerna för de allvarligare sjukdomsformerna inkluderar:
- Ålder
- Högt blodtryck
- Hjärtsjukdom
- Fetma
- Diabetes
Pneumoni och inflammation i lungvävnaden är de vanligaste medicinska komplikationerna av COVID-19. I sällsynta fall kan det också orsaka skada på hjärt- och nervsystemen, även om relativt lite för närvarande är känt om dessa potentiella effekter.
Akut andningsbesvärssyndrom (ARDS)
De allvarligaste fallen av COVID-19 lunginflammation kan utvecklas till vad läkare kallar ”Akut andningsbesvärssyndrom”, vilket förkortas ”ARDS”.
ARDS är ett progressivt, livshotande tillstånd som orsakar låga syrehalter i blodet. Under ARDS fylls lungorna med vätska som läcker från blodkärlen, vilket förhindrar lungorna från att ta upp tillräckligt med syre. Detta gör att lungorna inte längre fungerar ordentligt, vilket i sin tur leder till otillräcklig syretillförsel till resten av kroppen.
ARDS kan utvecklas mycket snabbt, eller utvecklas under flera dagar. Det första symtomet är vanligtvis andnöd, som också kan åtföljas av andra symtom:
- Snabb och ansträngd andning
- Låg syrehalt i blodet
- Lågt blodtryck
- Förvirring
- Extrem trötthet
Personer med ARDS behöver hjälp med andning och andra livsuppehållande åtgärder, vilket ofta kräver intensivvård.
”Cytokinstorm” – rollen som cytokiner och inflammation kan orsaka
Okontrollerad inflammation orsakad av en hög frisättning av cytokiner av immunsystemet och är ett av kännetecknen på ARDS. Överstimulering av vita blodkroppar kan orsaka en så kallad ”cytokin storm”, vilket ofta orsakar mer skada på kroppen än själva infektionen.
Inflammationsframkallande cytokiner som IL-1b, IL-6, IL-8 och TNF-a tros spela en nyckelroll i utvecklingen och svårighetsgraden av ARDS. Betydligt förhöjda nivåer av dessa föreningar förutspår ofta allvarligare ARDS-symtom.
Hur kan du göra för att skydda dig?
Det enklaste sättet att minska din risk för infektion med COVID – 19 är att helt undvika kontakt med infekterade individer, det är sant, det är svårt ibland att veta, vilka som är infekterade. Därför är det enskilt viktigaste du kan göra att hålla avstånd. Detta betyder att du stannar hemma så mycket du kan, undviker folkmassor och håller minst två meters avstånd mellan dig själv och andra, när du absolut måste vara utanför ditt hem.
En annan mycket viktig åtgärd är att tvätta händerna noggrant och ofta. Det är också en bra idé att använda alkohol- eller väteperoxidbaserade desinfektionsmedel för att rengöra ofta berörda ytor och föremål som dörrhandtag, tangentbord och andra bordsytor.
När du tvättar händerna med tvål, tvätta då i minst tjugo sekunder, eftersom tvål kan bryta upp den skyddande ytterbeläggningen av coronavirus. Rätt handhygien är nödvändig för att kontrollera spridningen av virus.
Kom ihåg: även om du själv inte har en hög risk för en allvarlig sjukdom, är det fortfarande viktigt att följa dessa rekommendationer för folkhälsan, eftersom du oavsiktligt kan bära på viruset och smitta andra med ett sämre immunförsvar.
Dålig kost försvagar ditt immunförsvar. Tänk särskilt på att äta rikligt med grönsaker, bär och frukt.
Stress i alla former har över tid en negativ effekt på ditt immunförsvar och gör dig mer mottaglig för virusinfektioner.
Vissa kosttillskott kan ha skyddande effekter, som Astragalus, Berberine, Glutathione och Lipoic Acid (Liponsyra).
Gör din genetik dig mottaglig för Corona – COVID 19?
En ny preliminär studie antyder att vissa genetiska skillnader kan avgöra vilka personer som blir allvarligt sjuka med COVID-19 till de som får infektionen men knappt ens utvecklar hosta.
Sedan COVID-19-pandemin startade för flera månader sedan har forskare förundrat sig över olika sätt som sjukdomen manifesterar sig. De sträcker sig från fall utan symtom till allvarliga som involverar ARDS- akut andningsbesvärssyndrom, vilket kan vara dödligt. Vad innebär denna variation? Kan svaret ligga i våra gener?
Coronavirus har de senaste 15 åren fått forskare att ställa dessa frågor. Ralph Baric och hans kollegor vid University of North Carolina i Chapel Hill identifierade en gen som, när den ”tystades” genom en förändring av genen, en så kallad mutation, gjorde möss mycket mottagliga för SARS-CoV. Genen kallas TICAM2 och kodade för ett protein som hjälper till att aktivera en familj av receptorer, kallad ”toll-like” receptorer (TLR), vilka är involverade i första försvarslinjen mot olika virus och andra sjukdomsframkallande ämnen.
Uppmärksamheten har nu flyttats till SARS-CoV-2, det nya coronaviruset som orsakar COVID-19. Och TLR har återigen tilldragit sig forskarnas intresse – den här gången för att förklara det överrepresenterade antalet män som lider av allvarliga infektioner.
Genom att analysera gener specifika för hur immunförsvaret hanterar virusinfektioner kan man för varje individ göra en analys avseende:
Infektionsrisk (dvs. dina relativa chanser att få en virusinfektion i första hand)
Utfall av sjukdomar (dvs. din potentiella mottaglighet för komplikationer från sjukdomen och den relativa svårighetsgraden av symtomen som du kan uppleva)
Generna är en viktig del i hur din kropp hanterar virusinfektioner. Kunskapen om dina genetiska förutsättningar, tillsammans med personlig livsstil, kost och miljö kan hjälpa dig att öka din motståndskraft mot COVID-19 och dess komplikationer.
Är du intresserad av att veta mer? Kontakta
vitalmedicin.se
vitalakosttillskott.se
Referenser:
Klistra in respektive adress
https://www.journalofinfection.com/article/S0163-4453(15)00090-0/fulltext
https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S1728869X14000021
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC2884322
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3584114 .
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC6266803
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC7088208
https://www.jstage.jst.go.jp/article/tjem/240/1/240_15/_html/-char/en
https://www.nature.com/articles/s41421-020-0147-1
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC6617146
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/22507624
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3534505
https://erj.ersjournals.com/content/44/Suppl_58/2927
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC6417454
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/20522205
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4449781
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC5805783
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3929660
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/22312901
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4148037
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC2117284
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3654537
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC5762335
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/22897124
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC2747588
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/11996613
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC5941309
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/29170045
